det är roligast att skriva putslustigt men sanningen håller inte alltid med.
efter en (för mig) lång period av relativt välmående och gott humör sprack det igen igår kväll. eller ja, i natt.
det värsta är att jag blir så infernaliskt arg och irriterad. hypersenseturbomode inställd och kärleken utkörd.
ingenting kan irritera mig så mycket som en hostnig eller rörelse bredvid mig i sängen, jag tänker elaka tankar om oduglighet, kärleksbrist och idioti.
och jag förbannar mig själv för att jag gör det.
för jag vill inte vara skitstöveln som alltid skäller och bråkar. jag vill inte bli irriterad på mig själv för att jag blir irriterad på nån annan och därmed bli ännu mer irriterad eftersom personen i fråga nu dessutom gjort mig sur på mig själv. rundgång.
det är destruktivt, dumt och väldigt mycket en del av min vardag.
och jag ställer in eller struntar i att göra upp planer, för jag orkar inte ilskas. jag orkar inte trilskas med mig själv. det finns så mycket i mig som skaver och jag är så jäkla trött på compeedplåster till frukost, lunch och middag.
kan inte förstå att klockan alltid blir så mycket.
ps: jag är förresten utförsäkrad nu, inte längre sjuk enligt försäkringskassan. bra att veta.
1 kommentar:
Kärleken mellan oss finns alltid!
Du är underbar Tilla.
Skicka en kommentar