 |
| gurkan och jag en bättre dag |
björklöven ligger som guld som blev till sand under skorna på marken.
jag har fyllt år.
deadlinen jag satte är ute.
jag har inte nått målet.
det finns mycket skriv i fingrarna just nu men sällan fokus nog att få ut det.
det är guld som blev till sand även inuti och jag sover mest om dagarna.
det som känns bäst är att ligga nära, nära intill gurkan och känna själva livet strömma från hennes lilla varmt pälsiga kropp rakt in i mina händer som smeker henne. så det försöker jag göra. ofta.
uppenbart oftare än att skriva.
jag är rädd för att sätta det som ändå är verkligheten på publik pränt.
försöker in i det sista hålla uppe skenet av mig själv som en någorlunda rolig och harmonisk människa.
jag tror att jag ska sluta med det.
nästa gång skall jag skriva om döden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar